"Ögon och öron i EU djungeln": en explorativ studie av lobbying i EU

Problem: Vår uppsats besvarar följande frågeställningar: - Lobbyisterna, vilken bakgrund har de och vilka är de? - Hur arbetar lobbyisterna? - Vilka kommunikativa strategier använder sig lobbyisterna av för att uppnå sitt syfte? - Vilken form har kommunikationen? Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv kvalitativt studera lobbyingen i EU, specifikt i Bryssel. Undersökning: En kvalitativ och explorativ undersökning, med litteraturstudier och intervjuer. Slutsatser: Lobbyisterna är jurister och statsvetare i grunden. Det finns både anställda lobbyister och uppdragslobbyister, vilkas arbete i stort sätt ser lika ut, men de besitter olika roller. De lobbyister som är anställda av ett företag är ursprungssändare av budskapet och besitter därmed mer trovärdighet och makt gentemot mottagarna, än uppdragslobbyisterna som främst agerar som förmedlare av olika uppdragsgivares budskap. Uppdragslobbyisterna har däremot stort inflytande på hur budskapet framställs, då de besitter en roll som gatekeeper. Lobbyistens arbete liknar till stor del den traditionelle kommunikationsstrategens, det vill säga att samla information och analysera sin omvärld. Vad som skiljer dem åt är publiken och kommunikationen med denne, då lobbyisten främst kommunicerar interpersonellt, ofta ansikte mot ansikte med en enskild mottagare. Det överordnade syftet med kommunikationen är att påverka mottagaren. De främsta kommunikationsstrategierna lobbyisterna använder sig av är att samarbeta för att få mer uppmärksamhet, skapa relationer med strategiska kontakter och att anpassa sitt budskap och sina vädjanden till mottagaren. Kommunikationen i lobbying har både asymmetriska och symmetriska inslag. Lobbyisterna försöker i vissa lägen skapa publicitet i medierna för att påverka mottagaren, samtidigt råder det mestadels en ömsesidig dialog mellan sändare och mottagare